En kedja som jag har till hackamore, den hade nylonremmar som hade blivit så "nötta" att dom kunde typ gå av när som helst... Det vågar man ju inte rida med, eller hur?!

Sen är det konstigt nog inte lätt att hitta sådana kedja med SVART...

Så vad gör man, jo man fixar lite ;)

Klippte bort dom trasiga remmarna, för själva kedjan är ju helt ok.

Sen tog jag ett par sporremmar i läder, och simsalabim, en helt ny kedja att använda :)

Visst blev det bra? :) (Efter en del nålstick i mina stackars fingrar)

Något som jag ALDRIG trodde att jag skulle göra är att försöka fixa körkort.

Hade någon sagt till mig för ett år sedan att jag skulle börja på körskola och övningsköra, hade jag bara tittat på dom och "Eeh, nej, det kommer jag aldrig att kunna fixa!"

Men nu är jag där! Att jag ens fick lämpet, det var jag helt överlycklig för. Och att jag sen faktiskt tog ännu ett steg att börja sätta mig bakom ratten och gå själv till körskolan för att plugga teori och köra lektioner.

För dom flesta är det nog inget speciellt, men för mig är det ganska stort. Att jag har kommit dit jag är idag. Inte bara med körkortet, det är ju annat också, men detta är som sagt stort.

Det är en kostig känsla att på något sätt känna att jag är lite stolt över mig själv.

Tänk om jag till och med fixar det så pass bra att jag till slut kommer ha ett eget körkort!

Det känns konstigt att bara tänka tanken... Men fatta vilket framsteg jag gjort på sistone :)

"No more locked doors where I don't have the key."